De flesta behöver glasögon någon gång under livet. Många klarar sig utan, men skulle kunna se ännu bättre med korrektion. Vilka typer av synfel kan vi då korrigera med glasögon eller kontaktlinser?

Närsynthet, Myopi
En av de vanligaste orsakerna till att någon använder glasögon eller linser är myopi, närsynthet. Detta innebär att personen i fråga ser bra på nära håll men har svårt att se detaljer på avstånd. Vanliga symptom förutom att inte se bra på avstånd är att personen ofta kisar för att se lite bättre, vilket ofta leder till huvudvärk och trötthet. Närsyntheten debuterar vanligtvis i tonåren.
Med hjälp av konkava glasögonglas, glas med minusstyrkor, blir synen på långt håll tydlig. Glasen blir tunnast i mitten och tjockare mot kanterna, de gör även att allt ser lite mindre ut. Myopi kan korrigeras med linser, då blir det ingen förminskning av bilden.

Översynthet, Hyperopi
Motsatsen till närsynthet är översynthet, eller hyperopi som det också heter, är lite mer lurig. Rent optiskt ser personen inte bra på långt eller nära håll men kan, med hjälp av muskler i ögat, själv korrigera detta till viss del. Vanliga symptom är huvudvärk, ansträngda ögon och det kan vara jobbigt att läsa under en längre tid.
Här används konvexa glas, plusstyrkor, för att ge en bättre och framför allt mer avslappnad syn. Glasen är tjockast i mitten och blir tunnare mot kanterna. Dessa glas har en förstorande effekt. Hyperopi kan även korrigeras med kontaktlinser, förstoringen uteblir då.

Brytningsfel, Astigmatism
Här blir det ännu lurigare. Astigmatism, eller brytningsfel som vi är vana att kalla det, innebär att ljuset bryts på flera sätt i ögat. Till exempel kan viss del av ljuset brytas som hos en närsynt, medan andra delar bryts som hos en översynt. Orsaken är oftast en oregelbunden hornhinna. Detta gör att personer med astigmatism har svårt att se detaljer på både långt och nära håll. Dessutom förekommer astigmatism vanligen i kombination med myopi eller hyperopi. Symptomen är huvudvärk, ansträngdhet och svårt att skilja likformade bokstäver och siffror åt. Vid större astigmatism är det vanligt att en skuggbild upplevs.
För att ge en bättre bild används så kallade toriska glas som har två olika kurvaturer för att motverka ojämnheten på hornhinnan. Glasen kan ofta göra att en ovan bärare upplever att saker blir sneda och lutar. Astigmatism kan delvis korrigeras med kontaktlinser, synskärpan blir ofta inte lika bra som med glasögon.

Ålderssynthet, Presbyopi
Med stigande ålder minskar flexibiliteten i ögats lins. Ögat får svårare att fokusera på nära håll, armarna räcker inte till för att läsa. Presbyopi drabbar alla, oavsett synfel. Svårighet med att läsa brukar komma i 40-årsåldern, för de översynta kan det komma tidigare. Närsynta har fördelen att de oftast kan ta av sig sina glasögon för att läsa, alla andra måste använda läsglasögon.
Läsglasen görs av samma typ av glas som de för översynthet. De kan även byggas in i vanliga glasögon, då kallas glasen bifokala eller progressiva. Numer kan också presbyopi korrigeras med kontaktlinser, skärpan blir inte riktigt lika bra som med glasögon.

Skelning, Strabism
Vid skelning har ögonen svårt att jobba ihop. Det finns olika varianter av skelning. Den kan vara synlig eller komma ibland, ofta vid trötthet. Symptomen för skelning är dubbelseende (ständigt eller ibland), huvudvärk, trötthet och att texten ”flyter” eller ”hoppar” vid läsning.
För att underlätta ögonens samarbete används glas med prisma. Prismat flyttar bilden i en riktning, så att ögat kan vila utan att det blir dubbelseende. Glaset är kilformat, det blir tunnare i ena kanten och tjockare i den andra. Detta synfel kan inte korrigeras med kontaktlinser.